livetmedjosefin

Just det, dagens goda gärning är avklarad. Jag och Axi gick förbi en stackars gulis som inte fick sin bil att röra sig en endaste en millimeter i detta slaskbad, och vi bestämde oss att försöka hjälpa genom att slå våra stora armar ihop och skuffa. I dyblöta skor och i snö upp till knäna försökte vi skuffa fram bilen, men det gick inte. Senare kom en gubbe och försökte göra sitt bästa han med, men det fungerade inte heller. Vi ansåg att en spade kunde vara ett bra alternativ, och i samma stund ropar en kvinna från andra sidan vägen om vi behöver låna en spade. Tänka sig. Eftersom vi alla lever i detta eländiga slaskväder nu, tror jag att människor visar större sympati för varandra och tar sig tid att hjälpa i situationer som denna. Dessutom kände jag denna pojke från de gamla goda tiderna i simskolan:)

Äntligen börjar mina fötter vakna till liv igen efter att ha varit instängde i mina dyblöta skor i en halv dag. Trevligt. En annan positiv sak är att min föreläsning, som jag btw hade tänkt skippa idag, var inhiberad. Jihuu! Men lite irriterande att ÅA börjar ta efter Arcadas crappiga system med att lägga upp lapp på föreläsningsdörren istället för att skicka ett mail till alla på kursen och meddela. Irri!

Nu ska jag sova. Är så trött. Gårdagens övning gick dock skitbra. Det blir väldigt najs! So long!